19 July, 2015, 03:36 AM
Att ta beslutet att börja dopa sig kan medföra många frågor och vill man använda sig av AAS bör man vara påläst. Både om positiva och negativa effekter. Positiva effekter som att öka i styrka och bygga en välsvarvad kropp har dem flesta redan koll på. Därför tyckte jag denna kopierade texten från www.internetmedicin.se var värd att vila ögonen på en stund. Texten är väldigt generaliserad men jag tycker att man får en bra helhetsbild av riskerna innan ett eventuellt bruk;
Dopning innebär generellt ett onaturligt sätt för en idrottsman/idrottskvinna att höja sin prestationsförmåga. Idrotten definierar dopning enligt en egen lista innefattande förbjudna substanser, metoder och manipulationer.
Med hormondopning menas främst dopning med anabola, androgena steroider (AAS), tillväxthormon (GH), erytropoietin (EPO) samt insulin.
Hormondopning är idag inte enbart ett idrottsproblem, utan även ett växande samhällsproblem, då missbruket, särskilt av AAS är utbrett bland vanliga ungdomar på gymmen, inte sällan kombinerat med annat missbruk.
Enligt Dopingjouren i Huddinge finns det idag 60 000-100 000 hormonmissbrukare i Sverige, andra beräkningar pekar mot minst cirka 10 000. Enligt CAN (Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning) har 2011 i ett riksgenomsnitt 2% av pojkarna i årskurs 9 och 1% i gymnasieskolans årgång 2 någon gång använt AAS. Motsvarande siffror för flickorna är 1% i både årskurs 9 och gymnasiet.
På gymmen dominerar AAS-dopningen. Några få använder tillväxthormon och troligen ännu färre insulin. EPO-dopning hör i princip enbart till elitidrotten.
Antalet beslag via tull och polis har ökat flerfaldigt sista 10-15 åren, varvid huvuddelen insmugglas från forna öststaterna, Sydeuropa och Asien. Endast 5-10% av alla dopingmedel beräknas gå till aktiva idrottare. Sedan april 1999 är innehav, bruk och försäljning av dopningsmedel straffbelagt i Sverige.
AAS-DOPNING
Normalt bildar män 7 mg testosteron/dag och kvinnor 0,7 mg/dag.
AAS är syntetiska derivat av testosteron, där man eftersträvar en stark anabol och en svagare androgen effekt.
Det finns i princip tre grupper av AAS-användare:
Atleterna (toppidrottsmän, tar AAS för att öka prestationen)
Esteterna (på gymmen, vill se starka och vackra ut)
Strategiska användare – slagskämparna (i kriminella kretsar: för att öka modet och aggressiviteten).
AAS intages antingen peroralt eller parenteralt. I svenska FASS är numera nandrolon (Deca Durabol) avregistrerat som AAS-medel.
Effekter
AAS stimulerar muskeltillväxt via muskelhypertrofi och ökar därmed utöver den effekt som fås via träning. AAS ger vidare ökning av antalet cellkärnor per muskelfiber, där ökningen tycks kvarstå flera år efter avslutat AAS-bruk. Effekten är mer uttalad i trapeziusmuskeln jämfört lårmuskeln.
Genom minskat vilobehov från träning gör AAS det möjligt att öka träningsdosen. Sannolikt föreligger även en anti-katabol effekt via bindning till kortisolreceptorn samt effekt via estrogenreceptorn.
Somatiska bieffekter
De kortsiktiga bieffekterna av AAS-dopning är väl kartlagda, men ännu ej fullständigt de långsiktiga.
Kortsiktiga somatiska bieffekter innefattar:
Hormonella
Testisatrofi/Nedsatt endogen spermieproduktion / infertilitet
Nedsatt thyreoideafunktion
Ökade estrogennivåer (aromatisering)
Förkortad kroppslängd p g a prematur slutning av tillväxtzoner i skelett
Hjärta-kärl
Försämrat lipidstatus - ökad risk ateroskleros
Vänsterkammarhypertrofi och nedsatt hjärtfunktion (ssk diastolisk)
Ökad trombosrisk
Mild men övergående blodtrycksstegringo
Ökad risk livshotande arytmi
Hematologi
Polyglobuli, sekundärt till stimulering av erytroposen, med EVF-värden>55%. Kan kräva akut venesctio.
Lever
Påverkat leverstatus (särskilt transaminaser)
Kolestas-ikterus
Hepatitrisk (p g a sprutor)
Ökad risk specifika tumörer (leverpleiocytos)
Gynekomasti
Akne
Oljigt hår-ansikte
Håravfall
Hudbristningar (särskilt axillärt)
Muskel-senrupturer
Maskulinisering hos kvinnor
Permanent mörk röst
Ökad behåring
Permanent klitorisförstoring
Mens-störning
Infertilitet/Virilisering av foster
Psykiatriska bieffekter
Hos AAS-missbrukare noteras psykiatriska besvär hos cirka 25%. Ej sällan förekommer s k dysmorfofobi, d v s en vanföreställning om egna kroppens utseende.
Nedanstående psykiatriska bieffekter är beskrivna:
Affektlabilitet
Aggressivitet
Depression
Grandiositet/Maniforma tillstånd
Panikångest
Paranoia
Psykosgenombrott
Sömnstörningar
AAS-beroende
Ett beteendekontinuum med tre faser noteras:
Fas I: Ökad energi, självförtroende, irritabilitet, fientlighet
Fas II: Impulskontrollförlust, affektlabilitet, paranoia, aggressivitet
Fas III: Efter avslutad kur apati, depression, ångest, affektlabilitet,
koncentrationssvårigheter
Biverkningar på lång sikt
Dåligt kända, pga få långsiktiga studier. Sannolikt föreligger dock skadliga långtidseffekter på hjärtkärlsystemet, levern, testes med risk sterilitet samt ökad risk för psykosociala-psykiatriska problem.
En finsk studie på ett begränsat antal tyngdlyftare med misstänkt AAS-missbruk har påvisat en cirka 4 ggr ökad mortalitet jämfört med kontroller vid en 12-årsuppföljning. Suicid och hjärtinfarkt var de vanligaste dödsorsakerna. En ny studie från Sahlgrenska påvisar ökad dödlighet under och åren efter avslutad karriär hos elitidrottare inom kraftsporter, där tidigare AAS-bruk misstänkts. Det samtidiga drogmissbruk som är vanligt bland AAS-brukare på gymmen, tycks även negativt påverka prognosen för denna patientgrupp.
När misstänka AAS-missbruk?
Extrem muskulär fysionomi
Massiv viktuppgång under kort tid
Gynekomasti
Nytillkommen svår akne
Testisatrofi
Nedsatt sexfunktion-infertilitet
Prematurt håravfall
Sen-muskelbristningar
Nytillkomna psykiska besvär med aggression, depression, oro-panikångest
GH-DOPNING
GH-dopning förekommer mest inom elitidrotten i grenar som premierar styrka och explosivitet. Ej sällan bland kvinnor, som vill undvika AAS-biverkningar.
GH-dopning föreligger, men kontinuerligt GH-missbruk är ej vanligt på gymmen p g a högt pris och rädsla för akromegali-biverkningar.
Effekter
Användarna förväntar sig anabola effekter med ökad muskelvolym-muskelstyrka, fettförbränning samt kortare viloperioder mellan träningspassen. Preparaten tas i 6-10 veckors-kurer i dosen 3-10 mg/dag, 3-4 ggr/vecka eller 1-2 mg/dag tillsammans med AAS-medel.
Oftast användes rekombinant GH, men ännu förekommer bruk av kadaver-GH, oftast från forna öststaterna och Baltikum.
Inga studier har påvisat positiva effekter av GH på muskelstyrka-muskelvolym; möjligen kan positiv anabol effekt uppnås om samtidig eller just avslutad AAS-dopning. Dock tycks GH stimulera kollagensyntesen, vilket teoretiskt skulle kunna förkorta läkningstiden vid AAS-inducerade muskel/sen-rupturer.
Bieffekter
Troligen risk för akromegalibild
Diabetes mellitus
Hjärt-kärlsjukdomar
Hepatit-HIV (orena sprutor)
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (om kadaver-GH)
Långtidseffekter okända
INSULINDOPNING
Missbrukets utbredning oklart, men det förekommer både inom elitidrotten och på gymmen, dock med litet olika utformning.
Elitidrottare: Använder kontrollerad, övervakad hyperinsulinemisk clamp-teknik.
Gymmen: Höga doser Actrapid (20-50 E) tillsammans med extrem kolhydratdiet
Effekter
Teorin bakom insulindopningen är att man med höga insulindoser och samtidig hög kolhydrattillförsel stimulerar glukosinflödet till cellerna, med stimulering av glykogenbildning i skelettmuskler inför tävling samt vid återhämtning efter svår fysisk ansträngning. Insulin hämmar även proteinnedbrytningen.
Bieffekter
Hypoglykemi (risk letal)
EPO-DOPNING
Erytropoietin (EPO) är ett glykoprotein som bildas i njuren och som ökar Hb-värdet via stimulering av mitos och differentiering av stamceller i benmärgen till mogna röda blodkroppar.
Effekter
EPO-dopning är ett fenomen enbart inom elitidrotten, främst inom uthållighetsidrotter, såsom cykel och längdskidåkning. Höjer prestationsförmågan via ökad Hb-nivå, och därmed antal syrgastransportörer.
Ges i dosen 2000-5000 E/vecka. Lång halveringstid (4-11 dagar), vilket kan ge bestående B-Hb ökning. Potent drog; farlig i icke-medicinska händer.
Bieffekter
Hypertoni
Trombos, pga
Hematokrit 55-60%
B-Hb 185-220 g/l
Minskad plasmavolym
Dehydrering, via ansträngning
Plötslig död (ej sällan under tävling-träning)
HUR AVSLÖJAS DOPNING?
AAS
AAS-medel och dess metaboliter påvisas i urinprover från 2 veckor upp till 6-9 månader efter intag (beroende på preparat), via främst gaskromatografi-masspektrometri (Dopinglab, Huddinge)
GH
Två metoder via blodprover. Isoform-metoden är etablerad, medan den GH-markör-baserade metoden ännu är under utvärdering.
Insulin
Ingen metod tillgänglig.
EPO
Avslöjas via kombination av två separata analysmetoder.
OMHÄNDERTAGANDE AV HORMONMISSBRUKARE
Idag finns möjlighet till vård för en AAS- missbrukare på behandlingscentra i Stockholm, Göteborg och Örebro, utöver telefonkonsultationen via Dopingjouren. Dessa behandlingscentra har skapat ett Nationellt vårdprogram, som sammanfattar dagens kunskapsläge om AAS, för vidare spridning i medicinska vårdprofessionen runt om i landet. Kan beställas via dopingjouren.se.Vidare finns ett aktivt Nationellt nätverk, som via regelbundna möten uppdaterar aktuella forskningsfronten. Sammantaget har detta skapat förutsättning för en ökad kunskapsnivå gällande omhändertagandet av AAS-patienter.
Omhändertagande av specifika problem (främst AAS-dopning)
Viktigt att misstänka AAS-dopning enligt lista ovan! Gärna diskussion med Dopingjour, och/eller remiss till Resurscentra, enligt ovan.
Huvudmålet är att Resurscentra är konsultmottagningar, och att patienten småningom återgår till inremitterande.
Nedsatt sexfunktion-testisatrofi-infertilitet
Kräv totalt hävande av AAS-bruket. Informera om att spontan remission kan dröja upp till 2 år. Följ med s-testosteron, S-SHBG, s-LH, S-FSH samt spermaprov. Om klinisk och labmässig hypogonadism föreligger prövas i första hand aromatashämmaren anastrazol (Arimidex) 1 mg/dag .Gonadotrop terapi kan diskuteras vid definitivt, långvarigt stopp av missbruket och samtidigt allvarligt menat graviditetsönskemål, om Arimidex ej har avsedd effekt.
Gynekomasti
Behandling med tamoxifen (Nolvadex) 20-40 mg/dag kan prövas några månader, oftast krävs dock plastikkirurgi. Även aromatashämmaren anastrazol (Arimidex) 1 mg/dag kan prövas.
Leverpåverkan
Totalt stopp av AAS-bruket, samt övriga droger. Följes med leverlaborationer.
Hjärtpåverkan
EKG, UCG, ev rtg cor-pulm. Kontroll av lipidstatus. Stopp AAS-bruk. Följes symtomatiskt. Hjärtsvikt, hypertoni och arytmier behandlas på sedvanligt sätt, gärna via specialintresserad kardiolog.
Muskel-senrupturer
Sedvanligt omhändertagande via ortoped.
Psykiatriska problem
Depression: Mirtazapin (Remeron) 30-60 mg/dag eller venlafaxin (Efexor Depot) 75-150 mg/dag.
Oro: Om del i depression, försök venlafaxin (T Efexor Depot) 75-150 mg/dag.
Panikångest: Sertralin (Zoloft) 25-200 mg/dag eller citalopram (Cipramil) 10-30 mg/dag.
Psykos (paranoida besvär-mani): Risperidon (Risperdal) 1-4 mg/dag eller olanzapin (Zyprexa) 10-15 mg/dag.
Specifik terapi mot låga s-testosteronvärdet, såsom gonadotropa medel eller parenterala/lokala testosteronberedningar kan också prövas för att behandla särskilt depressionsbilden.
Övriga missbruksproblem
Omhändertagande via missbruksenhet, då det krävs långvarigt arbete med psykiater, psykolog, övrig missbrukspersonal inkluderande sociala myndigheter.
ICD-10
Missbruk av substanser som ej är beroendeframkallande F55.9
Referenser
F Hartgens & H Kuipers. Effects of Androgenic-Anabolic Steroids in Athletes. Review. Sports Med 2004; 34(8):513-554.
Thord Rosén. Hormondopning. Endokrinologi. Redaktör Sigbritt Werner. Liber förlag, Andra upplagan, Stockholm 2007; 283-291.
Arver S, Börjesson A, Edin E, Gårevik N, Lundmark J, Rane A, Rosén T, Skårberg K. 2012.Nationellt vårdprogram. Missbruk av Anabola Androgena Steroider (AAS) och andra hormonläkemedel.
Dopning innebär generellt ett onaturligt sätt för en idrottsman/idrottskvinna att höja sin prestationsförmåga. Idrotten definierar dopning enligt en egen lista innefattande förbjudna substanser, metoder och manipulationer.
Med hormondopning menas främst dopning med anabola, androgena steroider (AAS), tillväxthormon (GH), erytropoietin (EPO) samt insulin.
Hormondopning är idag inte enbart ett idrottsproblem, utan även ett växande samhällsproblem, då missbruket, särskilt av AAS är utbrett bland vanliga ungdomar på gymmen, inte sällan kombinerat med annat missbruk.
Enligt Dopingjouren i Huddinge finns det idag 60 000-100 000 hormonmissbrukare i Sverige, andra beräkningar pekar mot minst cirka 10 000. Enligt CAN (Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning) har 2011 i ett riksgenomsnitt 2% av pojkarna i årskurs 9 och 1% i gymnasieskolans årgång 2 någon gång använt AAS. Motsvarande siffror för flickorna är 1% i både årskurs 9 och gymnasiet.
På gymmen dominerar AAS-dopningen. Några få använder tillväxthormon och troligen ännu färre insulin. EPO-dopning hör i princip enbart till elitidrotten.
Antalet beslag via tull och polis har ökat flerfaldigt sista 10-15 åren, varvid huvuddelen insmugglas från forna öststaterna, Sydeuropa och Asien. Endast 5-10% av alla dopingmedel beräknas gå till aktiva idrottare. Sedan april 1999 är innehav, bruk och försäljning av dopningsmedel straffbelagt i Sverige.
AAS-DOPNING
Normalt bildar män 7 mg testosteron/dag och kvinnor 0,7 mg/dag.
AAS är syntetiska derivat av testosteron, där man eftersträvar en stark anabol och en svagare androgen effekt.
Det finns i princip tre grupper av AAS-användare:
Atleterna (toppidrottsmän, tar AAS för att öka prestationen)
Esteterna (på gymmen, vill se starka och vackra ut)
Strategiska användare – slagskämparna (i kriminella kretsar: för att öka modet och aggressiviteten).
AAS intages antingen peroralt eller parenteralt. I svenska FASS är numera nandrolon (Deca Durabol) avregistrerat som AAS-medel.
Effekter
AAS stimulerar muskeltillväxt via muskelhypertrofi och ökar därmed utöver den effekt som fås via träning. AAS ger vidare ökning av antalet cellkärnor per muskelfiber, där ökningen tycks kvarstå flera år efter avslutat AAS-bruk. Effekten är mer uttalad i trapeziusmuskeln jämfört lårmuskeln.
Genom minskat vilobehov från träning gör AAS det möjligt att öka träningsdosen. Sannolikt föreligger även en anti-katabol effekt via bindning till kortisolreceptorn samt effekt via estrogenreceptorn.
Somatiska bieffekter
De kortsiktiga bieffekterna av AAS-dopning är väl kartlagda, men ännu ej fullständigt de långsiktiga.
Kortsiktiga somatiska bieffekter innefattar:
Hormonella
Testisatrofi/Nedsatt endogen spermieproduktion / infertilitet
Nedsatt thyreoideafunktion
Ökade estrogennivåer (aromatisering)
Förkortad kroppslängd p g a prematur slutning av tillväxtzoner i skelett
Hjärta-kärl
Försämrat lipidstatus - ökad risk ateroskleros
Vänsterkammarhypertrofi och nedsatt hjärtfunktion (ssk diastolisk)
Ökad trombosrisk
Mild men övergående blodtrycksstegringo
Ökad risk livshotande arytmi
Hematologi
Polyglobuli, sekundärt till stimulering av erytroposen, med EVF-värden>55%. Kan kräva akut venesctio.
Lever
Påverkat leverstatus (särskilt transaminaser)
Kolestas-ikterus
Hepatitrisk (p g a sprutor)
Ökad risk specifika tumörer (leverpleiocytos)
Gynekomasti
Akne
Oljigt hår-ansikte
Håravfall
Hudbristningar (särskilt axillärt)
Muskel-senrupturer
Maskulinisering hos kvinnor
Permanent mörk röst
Ökad behåring
Permanent klitorisförstoring
Mens-störning
Infertilitet/Virilisering av foster
Psykiatriska bieffekter
Hos AAS-missbrukare noteras psykiatriska besvär hos cirka 25%. Ej sällan förekommer s k dysmorfofobi, d v s en vanföreställning om egna kroppens utseende.
Nedanstående psykiatriska bieffekter är beskrivna:
Affektlabilitet
Aggressivitet
Depression
Grandiositet/Maniforma tillstånd
Panikångest
Paranoia
Psykosgenombrott
Sömnstörningar
AAS-beroende
Ett beteendekontinuum med tre faser noteras:
Fas I: Ökad energi, självförtroende, irritabilitet, fientlighet
Fas II: Impulskontrollförlust, affektlabilitet, paranoia, aggressivitet
Fas III: Efter avslutad kur apati, depression, ångest, affektlabilitet,
koncentrationssvårigheter
Biverkningar på lång sikt
Dåligt kända, pga få långsiktiga studier. Sannolikt föreligger dock skadliga långtidseffekter på hjärtkärlsystemet, levern, testes med risk sterilitet samt ökad risk för psykosociala-psykiatriska problem.
En finsk studie på ett begränsat antal tyngdlyftare med misstänkt AAS-missbruk har påvisat en cirka 4 ggr ökad mortalitet jämfört med kontroller vid en 12-årsuppföljning. Suicid och hjärtinfarkt var de vanligaste dödsorsakerna. En ny studie från Sahlgrenska påvisar ökad dödlighet under och åren efter avslutad karriär hos elitidrottare inom kraftsporter, där tidigare AAS-bruk misstänkts. Det samtidiga drogmissbruk som är vanligt bland AAS-brukare på gymmen, tycks även negativt påverka prognosen för denna patientgrupp.
När misstänka AAS-missbruk?
Extrem muskulär fysionomi
Massiv viktuppgång under kort tid
Gynekomasti
Nytillkommen svår akne
Testisatrofi
Nedsatt sexfunktion-infertilitet
Prematurt håravfall
Sen-muskelbristningar
Nytillkomna psykiska besvär med aggression, depression, oro-panikångest
GH-DOPNING
GH-dopning förekommer mest inom elitidrotten i grenar som premierar styrka och explosivitet. Ej sällan bland kvinnor, som vill undvika AAS-biverkningar.
GH-dopning föreligger, men kontinuerligt GH-missbruk är ej vanligt på gymmen p g a högt pris och rädsla för akromegali-biverkningar.
Effekter
Användarna förväntar sig anabola effekter med ökad muskelvolym-muskelstyrka, fettförbränning samt kortare viloperioder mellan träningspassen. Preparaten tas i 6-10 veckors-kurer i dosen 3-10 mg/dag, 3-4 ggr/vecka eller 1-2 mg/dag tillsammans med AAS-medel.
Oftast användes rekombinant GH, men ännu förekommer bruk av kadaver-GH, oftast från forna öststaterna och Baltikum.
Inga studier har påvisat positiva effekter av GH på muskelstyrka-muskelvolym; möjligen kan positiv anabol effekt uppnås om samtidig eller just avslutad AAS-dopning. Dock tycks GH stimulera kollagensyntesen, vilket teoretiskt skulle kunna förkorta läkningstiden vid AAS-inducerade muskel/sen-rupturer.
Bieffekter
Troligen risk för akromegalibild
Diabetes mellitus
Hjärt-kärlsjukdomar
Hepatit-HIV (orena sprutor)
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (om kadaver-GH)
Långtidseffekter okända
INSULINDOPNING
Missbrukets utbredning oklart, men det förekommer både inom elitidrotten och på gymmen, dock med litet olika utformning.
Elitidrottare: Använder kontrollerad, övervakad hyperinsulinemisk clamp-teknik.
Gymmen: Höga doser Actrapid (20-50 E) tillsammans med extrem kolhydratdiet
Effekter
Teorin bakom insulindopningen är att man med höga insulindoser och samtidig hög kolhydrattillförsel stimulerar glukosinflödet till cellerna, med stimulering av glykogenbildning i skelettmuskler inför tävling samt vid återhämtning efter svår fysisk ansträngning. Insulin hämmar även proteinnedbrytningen.
Bieffekter
Hypoglykemi (risk letal)
EPO-DOPNING
Erytropoietin (EPO) är ett glykoprotein som bildas i njuren och som ökar Hb-värdet via stimulering av mitos och differentiering av stamceller i benmärgen till mogna röda blodkroppar.
Effekter
EPO-dopning är ett fenomen enbart inom elitidrotten, främst inom uthållighetsidrotter, såsom cykel och längdskidåkning. Höjer prestationsförmågan via ökad Hb-nivå, och därmed antal syrgastransportörer.
Ges i dosen 2000-5000 E/vecka. Lång halveringstid (4-11 dagar), vilket kan ge bestående B-Hb ökning. Potent drog; farlig i icke-medicinska händer.
Bieffekter
Hypertoni
Trombos, pga
Hematokrit 55-60%
B-Hb 185-220 g/l
Minskad plasmavolym
Dehydrering, via ansträngning
Plötslig död (ej sällan under tävling-träning)
HUR AVSLÖJAS DOPNING?
AAS
AAS-medel och dess metaboliter påvisas i urinprover från 2 veckor upp till 6-9 månader efter intag (beroende på preparat), via främst gaskromatografi-masspektrometri (Dopinglab, Huddinge)
GH
Två metoder via blodprover. Isoform-metoden är etablerad, medan den GH-markör-baserade metoden ännu är under utvärdering.
Insulin
Ingen metod tillgänglig.
EPO
Avslöjas via kombination av två separata analysmetoder.
OMHÄNDERTAGANDE AV HORMONMISSBRUKARE
Idag finns möjlighet till vård för en AAS- missbrukare på behandlingscentra i Stockholm, Göteborg och Örebro, utöver telefonkonsultationen via Dopingjouren. Dessa behandlingscentra har skapat ett Nationellt vårdprogram, som sammanfattar dagens kunskapsläge om AAS, för vidare spridning i medicinska vårdprofessionen runt om i landet. Kan beställas via dopingjouren.se.Vidare finns ett aktivt Nationellt nätverk, som via regelbundna möten uppdaterar aktuella forskningsfronten. Sammantaget har detta skapat förutsättning för en ökad kunskapsnivå gällande omhändertagandet av AAS-patienter.
Omhändertagande av specifika problem (främst AAS-dopning)
Viktigt att misstänka AAS-dopning enligt lista ovan! Gärna diskussion med Dopingjour, och/eller remiss till Resurscentra, enligt ovan.
Huvudmålet är att Resurscentra är konsultmottagningar, och att patienten småningom återgår till inremitterande.
Nedsatt sexfunktion-testisatrofi-infertilitet
Kräv totalt hävande av AAS-bruket. Informera om att spontan remission kan dröja upp till 2 år. Följ med s-testosteron, S-SHBG, s-LH, S-FSH samt spermaprov. Om klinisk och labmässig hypogonadism föreligger prövas i första hand aromatashämmaren anastrazol (Arimidex) 1 mg/dag .Gonadotrop terapi kan diskuteras vid definitivt, långvarigt stopp av missbruket och samtidigt allvarligt menat graviditetsönskemål, om Arimidex ej har avsedd effekt.
Gynekomasti
Behandling med tamoxifen (Nolvadex) 20-40 mg/dag kan prövas några månader, oftast krävs dock plastikkirurgi. Även aromatashämmaren anastrazol (Arimidex) 1 mg/dag kan prövas.
Leverpåverkan
Totalt stopp av AAS-bruket, samt övriga droger. Följes med leverlaborationer.
Hjärtpåverkan
EKG, UCG, ev rtg cor-pulm. Kontroll av lipidstatus. Stopp AAS-bruk. Följes symtomatiskt. Hjärtsvikt, hypertoni och arytmier behandlas på sedvanligt sätt, gärna via specialintresserad kardiolog.
Muskel-senrupturer
Sedvanligt omhändertagande via ortoped.
Psykiatriska problem
Depression: Mirtazapin (Remeron) 30-60 mg/dag eller venlafaxin (Efexor Depot) 75-150 mg/dag.
Oro: Om del i depression, försök venlafaxin (T Efexor Depot) 75-150 mg/dag.
Panikångest: Sertralin (Zoloft) 25-200 mg/dag eller citalopram (Cipramil) 10-30 mg/dag.
Psykos (paranoida besvär-mani): Risperidon (Risperdal) 1-4 mg/dag eller olanzapin (Zyprexa) 10-15 mg/dag.
Specifik terapi mot låga s-testosteronvärdet, såsom gonadotropa medel eller parenterala/lokala testosteronberedningar kan också prövas för att behandla särskilt depressionsbilden.
Övriga missbruksproblem
Omhändertagande via missbruksenhet, då det krävs långvarigt arbete med psykiater, psykolog, övrig missbrukspersonal inkluderande sociala myndigheter.
ICD-10
Missbruk av substanser som ej är beroendeframkallande F55.9
Referenser
F Hartgens & H Kuipers. Effects of Androgenic-Anabolic Steroids in Athletes. Review. Sports Med 2004; 34(8):513-554.
Thord Rosén. Hormondopning. Endokrinologi. Redaktör Sigbritt Werner. Liber förlag, Andra upplagan, Stockholm 2007; 283-291.
Arver S, Börjesson A, Edin E, Gårevik N, Lundmark J, Rane A, Rosén T, Skårberg K. 2012.Nationellt vårdprogram. Missbruk av Anabola Androgena Steroider (AAS) och andra hormonläkemedel.
Gröningstråd https://roidboard.to/showthread.php?tid=14324
Protonmail: [email protected] <-- Den enda jag använder nu!! Wickr: strongmannen <-- Den enda jag använder nu!! Detta är min enda användare/enda nick på HB!!
Protonmail: [email protected] <-- Den enda jag använder nu!! Wickr: strongmannen <-- Den enda jag använder nu!! Detta är min enda användare/enda nick på HB!!